Alla som ogillar hösten får ursäkta mig nu, men jag älskar verkligen den här årstiden! Hur kan man göra annat dagar som denna:

Besk går på lösdrift med ett gäng ston, han mår som en prins! Vilket fint liv för en häst. Vi har ju de flesta på lösdrift och det är ett otroligt bra system. Hästarna får vara hästar och man slipper många tunga moment.

Idag har vi jobbat lite vidare med vårt stallprojekt och gjutit golv i den del som ska bli ytterligare fyra boxar (för trots att lösdrift är bra så behövs det boxar).  Dessa fyra blir lite mindre än de vi redan har (12 kvm gentemot 14 kvm).

Gjutningen gick bra, vi tog Färdig Betong som förra gången eftersom det ändå är rätt stora mängder som ska till. Fyra man (eller tre män och en kvinna....) fixade det galant och det blev ett kanonfint golv!

Sen blev det lite trist...

Jag har ställt in mina 2,5-åringar på box för att de ska få lite vana på det + lära sig saker som täcke, sadel osv. Shelly är inte helt nöjd med situationen men börjar acceptera bättre för varje dag. Hon har dock fått någon issue för boxdörren och ska prompt inte in där utan måste tvingas (eller fjäskas för).

Så ikväll så tänkte jag nej, idag blir det inget fjäskande utan nu håller jag emot. Och då brukar det vara det gamla ordspråket som gäller: "Om Gud vill och grejorna håller". Och grejorna höll inte, utan haken på grimskaftet gick sönder.

Där stod jag då ensam kvar i boxen, med en häst som gladeligen knallade iväg bortöver.... ja ni kan tänka er var. Av 300 potentiella kvadratmeter så fanns det förstås bara ett ställe att gå:

Det var ändå en otrolig tur att det hade härdat såpass, annars hade jag nog strypt hästen på stört! Jag fick mild panik och vågade inte börja jaga henne och bli arg heller för då vet jag inte vad som hade hänt. Så jag tog en hink med godis och lockade henne därifrån helt enkelt, och sen gick hon hur snäll som helst in i boxen. Aaarrghh!!

//J